När trycket ökade på projektcontroller-teamet hos Lindholmen Science Park behövde de snabbt förstärkning. Valet föll på att ta hjälp av Wise – igen. 

Därför ökar efterfrågan på systemekonomer just nu System, ekonomi och verksamhet hänger ihop mer än någonsin. Men vem ser till att det faktiskt fungerar i praktiken? Svar: systemekonomen. 

Vilka kompetenser behövs för att möta framtidens krav på ekonomiavdelningen? Det frågade vi i årets pulsmätning – och svaren visar att ett tydligt skifte är på gång.

Företag som står inför kompetensbehov har ofta två alternativ: rekrytera någon på lång sikt eller ta in en konsult som snabbt kan kliva in och lösa en akut situation. Men verkligheten är sällan så svartvit. I många fall är det inte en fråga om antingen eller – utan om att hitta rätt kombination av de två.

I många år har ekonomi- och löneavdelningar varit kärnan i företags stabilitet. Här har lång erfarenhet och stor kunskap varit nyckeln till att hålla verksamheten flytande genom konjunktursvängningar, regelverksförändringar och tekniska skiften. Men nu sker en förändring som få kan blunda för.

Under en rekryteringsprocess är det en av de första frågorna vi får från arbetsgivare: ”Har kandidaten erfarenhet av vårt system?”Det är en naturlig fråga. Ett affärssystem eller lönesystem är ofta hjärtat i en ekonomi- eller löneavdelning, och det kan kännas tryggt att anställa någon som redan behärskar det. Men när vi tittar på de rekryteringar vi har genomfört, ser vi ett annat mönster.

Att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens inom ekonomi är en utmaning för många företag. Tidigare var kompetensbristen stor – och nu handlar det mer om att säkerställa att kompetensen är rätt framåt. Allt fler företag går från specialistroller till generalistroller alternativt hybridroller. Något inte alla ekonomer uppskattar eller vill.

Jag har haft förmånen att följa utvecklingen på arbetsmarknaden under många år. Något som skett senaste tiden som verkligen fångat min uppmärksamhet är hybridroller – en utveckling som både fascinerar och utmanar. 

Som konsultchef för ett team av specialister inom lönehantering följer jag med stor fascination den snabba utvecklingen inom vårt nisch. Det känns som att vi just nu befinner oss i en brytpunkt, en tid där teknologiska framsteg inom AI och automatisering utmanar oss att tänka om – både kring vårt arbete och våra roller. Det är både spännande och lite skrämmande.  Jag har själv ställt mig frågan: Är vi på väg från att vara lönespecialister till att bli robotskötare? Om ja, vad innebär det egentligen? Är det något som kommer att urholka våra roller eller snarare ge oss nya och mer meningsfulla möjligheter? 

I takt med att vi går igenom en lågkonjunktur ser vi en tydlig trend där allt fler organisationer väljer att genomföra omorganisationer. Detta för att effektivisera och minska bolagets kostnader. Resultatet av dessa förändringar är ofta att antalet heltidstjänster inom ekonomi minskas och arbetsuppgifter fördelas på färre personer. Detta i sin tur leder till att ekonomer som tidigare haft specialistroller nu i allt högre grad förväntas ta på sig an bredare roller.

Hos de organisationer där ekonomichefen har hållbarhetsansvar, är kompetensförsörjning en större utmaning i år än tidigare. Det visar pulsmätningen för 2024 bland ekonomichefer och ekonomer. Hur kan du säkerställa att kompetensen är på en rimlig nivå och införlivas i företagets vision?

Vi vet sedan tidigare att ekonomers hälsa är i riskzonen. Ekonomichefer står inför utmaningen att främja inte bara produktivitet och resultat, utan även medarbetares välbefinnande och hållbarhet. En viktig del i detta blir självledarskapet. Genom att inspirera och stötta anställda att ta kontroll över sina egna arbetsliv kan chefer skapa en kultur av ansvarstagande och hållbarhet.